tisdag 28 april 2009
Jag älskar Nya Zeeland. Det är extremt vackert, kanske ett av världens vackraste länder. Det bor trevliga människor här. Städerna är sköna, mysiga pubar med bra öl. Det är bra.
Men jag börjar bli riktigt irriterad på deras primitivitet inom allting som har med "moderna" bekvämligheter att göra. Moderna inom citationstecken eftersom de inte ens kan få en sådan elementär service som ett telefonbaserat bokningssystem för bussbiljetter att fungera.
Vi har köpt "flexi-pass" med Intercity, Nya Zeelands största bussreseföretag. Det innebär: betala först, boka sedan alla dina resor enkelt på internet. Vi gav upp det första dagen. Efterssom vi, efter att ha loggat in på vårat flexi-pass konto, var tvugna att uppge kreditskortuppgifter för att betala bussbiljetten insåg vi att det inte riktigt fungerade som det skulle. Istället testade vi att boka per telefon vilket fungerade bra första gången. Andra gången däremot så stog jag inte med på listan över inbokade resenärer. Jag fick betala 90 dollar för att åka med på bussen. Det var inte direkt läge att strunta i bussen då den gick en gång om dagen och vi inte hade någonstans att bo där vi var och redan hade bokat saker i nästa stad. Väl på bussen så råkar jag få syn på resenärlistan som den japanska tolken på bussen har. Mr. P Sikström läser jag där. Intressant. Jag var inbokad och om jag inte av en tillfällighet hade
fått syn på den andra passagerarlistan hade jag vart 90 dollar fattigare.
Det har varit lite dåligt väder de senaste 4 dagarna. Ingenting att klaga över då vi har haft toppenväder för övrigt. Idag bestämde vi oss dock för att köpa ett 24-timmarspass internetuppkoppling, det finns inte direkt mycket att göra här i Franz Josef med 150 invånare. Skönt, de har IAC här som är Nya Zeelands största företag som säljer tillfällig bredbandsuppkoppling. Bara genom att kolla på deras logotype borde man förstå att de inte är några att räkna med.
Nej bilden är inte förvriden eller utdragen, det är exakt såhär deras logga ser ut. Alltså ett företag att jämföra med Glocalnet eller Bredbandsbolaget.
Hursomhelst. 15 minuter efter att vi har betalat och våra 24 timmar börjat rulla så slocknar allt. Inte uppkopplingen, utan bokstavligen allt. Strömmavbrott med 2 mils radie. Orsakat av ett lättare åskoväder. Det hände samma sak igår. Det verkar inte helt stabilt. Vi var utan el i 6 timmar = utan mat, vilket irriterar lite extra. Äntligen klockan fem kom strömmen tillbaka. Sedan dess har jag suttit och haft 5-minuterssessioner med fungerande uppkoppling. Till och från med oftast mindre än en minuts mellanrum har uppkopplingen gått ner. Det är inte många saker som jag kan komma på som är lika irriterande. Inte det att det inte går att gå in på internet, det har vi lärt oss att leva med på våran resa. Men när man har avsatt tid för att "nu ska jag surfa" så är det väldigt frustrerande att sitta och vänta. Och vänta. Läsa en halv artikel. Vänta på att man ska få uppkoppling igen så att resten av artikeln kan ladda upp. Och vänta. Segt.
En sista klagan. Varje YHA-hostel (en vandrahemskedja) här har datorer som man kan låna så att man kan boka sitt nästa boende. Vi gav upp det med... Efterssom vi på samma sätt där har betalat i förskott så förstår inte datasystemet att vi inte behöver betala en gång till.
Jaja, man kan inte få allt. Det som inte handlar om teknik här i landet är så toppen så att det är fånigt att klaga. Men det är så skönt att klaga. Den där logotypen är riktigt ful alltså.
Amanda slog just av halva stortånageln genom att halka in i kylskåpsdörren. Ni får hoppas att det inte är för illa för hon hade tänkt att skriva ett inlägg också.
För övrigt, eftersom vi i alla fall på pappret har uppkoppling nu så kan vi testa att skypa med de som vill. Vi är inloggade (förhoppnigsvis) så bara slå en signal.
Ciao!
/Pontus
Men jag börjar bli riktigt irriterad på deras primitivitet inom allting som har med "moderna" bekvämligheter att göra. Moderna inom citationstecken eftersom de inte ens kan få en sådan elementär service som ett telefonbaserat bokningssystem för bussbiljetter att fungera.
Vi har köpt "flexi-pass" med Intercity, Nya Zeelands största bussreseföretag. Det innebär: betala först, boka sedan alla dina resor enkelt på internet. Vi gav upp det första dagen. Efterssom vi, efter att ha loggat in på vårat flexi-pass konto, var tvugna att uppge kreditskortuppgifter för att betala bussbiljetten insåg vi att det inte riktigt fungerade som det skulle. Istället testade vi att boka per telefon vilket fungerade bra första gången. Andra gången däremot så stog jag inte med på listan över inbokade resenärer. Jag fick betala 90 dollar för att åka med på bussen. Det var inte direkt läge att strunta i bussen då den gick en gång om dagen och vi inte hade någonstans att bo där vi var och redan hade bokat saker i nästa stad. Väl på bussen så råkar jag få syn på resenärlistan som den japanska tolken på bussen har. Mr. P Sikström läser jag där. Intressant. Jag var inbokad och om jag inte av en tillfällighet hade
fått syn på den andra passagerarlistan hade jag vart 90 dollar fattigare.
Det har varit lite dåligt väder de senaste 4 dagarna. Ingenting att klaga över då vi har haft toppenväder för övrigt. Idag bestämde vi oss dock för att köpa ett 24-timmarspass internetuppkoppling, det finns inte direkt mycket att göra här i Franz Josef med 150 invånare. Skönt, de har IAC här som är Nya Zeelands största företag som säljer tillfällig bredbandsuppkoppling. Bara genom att kolla på deras logotype borde man förstå att de inte är några att räkna med.
Nej bilden är inte förvriden eller utdragen, det är exakt såhär deras logga ser ut. Alltså ett företag att jämföra med Glocalnet eller Bredbandsbolaget.
Hursomhelst. 15 minuter efter att vi har betalat och våra 24 timmar börjat rulla så slocknar allt. Inte uppkopplingen, utan bokstavligen allt. Strömmavbrott med 2 mils radie. Orsakat av ett lättare åskoväder. Det hände samma sak igår. Det verkar inte helt stabilt. Vi var utan el i 6 timmar = utan mat, vilket irriterar lite extra. Äntligen klockan fem kom strömmen tillbaka. Sedan dess har jag suttit och haft 5-minuterssessioner med fungerande uppkoppling. Till och från med oftast mindre än en minuts mellanrum har uppkopplingen gått ner. Det är inte många saker som jag kan komma på som är lika irriterande. Inte det att det inte går att gå in på internet, det har vi lärt oss att leva med på våran resa. Men när man har avsatt tid för att "nu ska jag surfa" så är det väldigt frustrerande att sitta och vänta. Och vänta. Läsa en halv artikel. Vänta på att man ska få uppkoppling igen så att resten av artikeln kan ladda upp. Och vänta. Segt.
En sista klagan. Varje YHA-hostel (en vandrahemskedja) här har datorer som man kan låna så att man kan boka sitt nästa boende. Vi gav upp det med... Efterssom vi på samma sätt där har betalat i förskott så förstår inte datasystemet att vi inte behöver betala en gång till.
Jaja, man kan inte få allt. Det som inte handlar om teknik här i landet är så toppen så att det är fånigt att klaga. Men det är så skönt att klaga. Den där logotypen är riktigt ful alltså.
Amanda slog just av halva stortånageln genom att halka in i kylskåpsdörren. Ni får hoppas att det inte är för illa för hon hade tänkt att skriva ett inlägg också.
För övrigt, eftersom vi i alla fall på pappret har uppkoppling nu så kan vi testa att skypa med de som vill. Vi är inloggade (förhoppnigsvis) så bara slå en signal.
Ciao!
/Pontus
måndag 27 april 2009
fredag 24 april 2009
I <3 New Zealand
Förlåt alla små mammor och andra oroliga varelser för att vi utsatte er för denna pina att inte meddela att vi levde efter bungyjumpet. Det var inte bara av den anledning att the world wide web inte riktigt sträcker sig så långt som ut på landsbygden i världens ände, utan också för att vi har haft väldigt fullt upp med att göra och se massa underbara saker. Men vi lever, som sagt, och nu är vi dessutom fullkomligt medvetna om att vi gör det. Såhär ser det ut när man slänger sig handlöst ner för en bro, med ett gummiband som enda livlina.
Eftersom jag var så sjukt nervös att jag knappt kunde stå på benen innan jag hade hoppat, så lyckades jag inte få mer än en bild på Pontus. Men jag lovar att han såg lika häftig ut som jag (nästan).
Vi är båda väldigt överens om att bungyjump är det sjukaste, häftigaste, roligaste, galnaste och läskigaste vi någonsin gjort och efter en sån adrenalinkick finns det inget bättre än att slå sig ner framför den värmande elden hos vår nyfunna vän Dux de Lux (fult namn, jag vet, men de brygger den godaste ölen någonsin). Ett hett tips är att kolla om de kan ta hem Norwester Strong Pale Ale, från Dux de Lux, på systembolaget.
Queenstown var förövrigt en liten stad som låg på stranden av Lake Wakatipu, omgiven av 2000 meter höga berg. Temperaturen var nere på nollan och det doftade av förmultnande höstlöv och öppna eldar, myspys höstigt.
Nästa stopp var Milford Sound. Stället som ofta blir jämfört med Norge. Vissa kanske tycker att har man sett en fjord så har man sett alla eller något. Och förutom att fjordarna på Nya Zeeland är omgivna av regnskog så kanske det är ganska likt, jag vet inte. Det var i alla fall väldigt fint, vackert, häftigt. Vi kostade på oss en cruise ut i fjorden. Man fick gratis kaffe, men annars var det inte riktigt värt det. Det finaste var det man såg från land.
Eftermiddagen tillbringade vi vandrandes, eller snarare klafsandes i regnskogen. Detta var vårt första regnskogsbesök någonsin, förutom den på Universeum, och vi var konstigt nog inte så smarta att vi fattade att man behövde regnbyxor i en regnskog. Vi tänkte att om det inte har regnat på två dagar borde det inte vara så farligt. Vi blev superblöta. Och leriga. Och trötta. Vi kom aldrig till vårt mål, men vi var nöjda ändå. Inte alla som har klafsat omkring i en regnskog i sitt liv.
Nu är vi i Haast. Vi tänkte att vi skulle hitta massa fina vandringar här, men vi tänkte fel. Killen i receptionen förklarade just för oss att om man inte har någon bil så finns det en promenad på 40 minuter man kan ta. Men men, jag antar att det inte kan vara lika perfekt som på den här bilden jämt.
/Amanda
Eftersom jag var så sjukt nervös att jag knappt kunde stå på benen innan jag hade hoppat, så lyckades jag inte få mer än en bild på Pontus. Men jag lovar att han såg lika häftig ut som jag (nästan).
Vi är båda väldigt överens om att bungyjump är det sjukaste, häftigaste, roligaste, galnaste och läskigaste vi någonsin gjort och efter en sån adrenalinkick finns det inget bättre än att slå sig ner framför den värmande elden hos vår nyfunna vän Dux de Lux (fult namn, jag vet, men de brygger den godaste ölen någonsin). Ett hett tips är att kolla om de kan ta hem Norwester Strong Pale Ale, från Dux de Lux, på systembolaget.
Queenstown var förövrigt en liten stad som låg på stranden av Lake Wakatipu, omgiven av 2000 meter höga berg. Temperaturen var nere på nollan och det doftade av förmultnande höstlöv och öppna eldar, myspys höstigt.
Nästa stopp var Milford Sound. Stället som ofta blir jämfört med Norge. Vissa kanske tycker att har man sett en fjord så har man sett alla eller något. Och förutom att fjordarna på Nya Zeeland är omgivna av regnskog så kanske det är ganska likt, jag vet inte. Det var i alla fall väldigt fint, vackert, häftigt. Vi kostade på oss en cruise ut i fjorden. Man fick gratis kaffe, men annars var det inte riktigt värt det. Det finaste var det man såg från land.
Eftermiddagen tillbringade vi vandrandes, eller snarare klafsandes i regnskogen. Detta var vårt första regnskogsbesök någonsin, förutom den på Universeum, och vi var konstigt nog inte så smarta att vi fattade att man behövde regnbyxor i en regnskog. Vi tänkte att om det inte har regnat på två dagar borde det inte vara så farligt. Vi blev superblöta. Och leriga. Och trötta. Vi kom aldrig till vårt mål, men vi var nöjda ändå. Inte alla som har klafsat omkring i en regnskog i sitt liv.
Nu är vi i Haast. Vi tänkte att vi skulle hitta massa fina vandringar här, men vi tänkte fel. Killen i receptionen förklarade just för oss att om man inte har någon bil så finns det en promenad på 40 minuter man kan ta. Men men, jag antar att det inte kan vara lika perfekt som på den här bilden jämt.
/Amanda
torsdag 23 april 2009
måndag 20 april 2009
lördag 18 april 2009
fredag 17 april 2009
Nya Zeeland
Vi fick se en bit av Nya Zeelands natur för första gången idag. Åkte buss i sju timmar från Christchurch, jag satt med uppspärrade ögon och tappad haka hela vägen. När vi kom in bland bergen och glaciärerna var det så vackert att jag höll på att börja gråta.
Innan det blev mörkt kunde man se Mt Cook från soffan där jag sitter framför brasan och lyssnar på Pontus när han spelar gitarr. Vi håller på att planera våra äventyr som börjar imorgon med en dagsvandring bland bergen.
Vi har bara vart här i två dagar, men jag älskar redan det här landet. Önskar att ni alla var här och fick se det.
/Amanda
(inte jag som har tagit den, men så ser det ut)
Innan det blev mörkt kunde man se Mt Cook från soffan där jag sitter framför brasan och lyssnar på Pontus när han spelar gitarr. Vi håller på att planera våra äventyr som börjar imorgon med en dagsvandring bland bergen.
Vi har bara vart här i två dagar, men jag älskar redan det här landet. Önskar att ni alla var här och fick se det.
/Amanda
(inte jag som har tagit den, men så ser det ut)
söndag 12 april 2009
Koalasjukhus
Nu är vi i Port Macquarie! Det är fint, men inget extra. Hösten börjar komma så nu får man klara sig med 20-25 grader. Men det går fortfarande att ligga på stranden.
Ville, Jon och Marcus är på väg hit, eller kanske redan framme, så de ska vi nog träffa ikväll eller imorgon.
Vi har varit på New South Wales enda koalasjukhus idag. De hade 6-7 stycken koalabjörnar som bodde i små inhängnader med olika historier bakom sig. Vissa hade blivit påkörda, vissa attackerade av hundar, och andra hade haft oskyddat sex. Klamydia var den vanligaste sjukdomen bland koalorna.
Coles är Australiens Ica. Vi har nyss insett hur stor prissskillnad det är. Sverige är dyrt. Idag handlade vi:
1 huvud grönsallad
1/2 kilo broccoli
200 g morot
1 gurka
300 g tomat
200 g fetaost
1/2 kilo pasta
Allt landade på resonabla 60 svenska kronor. Det är helt ok.
Vi håller på att planera vidare våran Nya Zeeland resa. Vi åker på onsdag och kommer att vara där i sex veckor, mestadels på sydön. Vi har planeat en flerdagarsvandring som tar mellan 3 och 5 dagar. Able tasman walk. Annars blir det mer vandringar, kanotresor, fallskärmshopp mm.
Vi kommer inte svara på vårat Australiennummer från och med onsdag, nytt Nya Zeeland nummer kommer upp snart.
Uppskatta trottoarer. Här i Australien finns det ibland ingen trottoar eller gångbana alls längs vägarna. Då blir det att gå i gruset/gräset vid vägkanten. När det väl finns så är den ~50 cm bred och går på vänster och höger sida om vägen till och från. Jobbigt idag när vi gick i regnet och måste korsa bilvägen en gång i minuten för att trottoaren byter sida.
Men vi överlever! :) Ha det bra allihopa!
/Pontus
Ville, Jon och Marcus är på väg hit, eller kanske redan framme, så de ska vi nog träffa ikväll eller imorgon.
Vi har varit på New South Wales enda koalasjukhus idag. De hade 6-7 stycken koalabjörnar som bodde i små inhängnader med olika historier bakom sig. Vissa hade blivit påkörda, vissa attackerade av hundar, och andra hade haft oskyddat sex. Klamydia var den vanligaste sjukdomen bland koalorna.
Coles är Australiens Ica. Vi har nyss insett hur stor prissskillnad det är. Sverige är dyrt. Idag handlade vi:
1 huvud grönsallad
1/2 kilo broccoli
200 g morot
1 gurka
300 g tomat
200 g fetaost
1/2 kilo pasta
Allt landade på resonabla 60 svenska kronor. Det är helt ok.
Vi håller på att planera vidare våran Nya Zeeland resa. Vi åker på onsdag och kommer att vara där i sex veckor, mestadels på sydön. Vi har planeat en flerdagarsvandring som tar mellan 3 och 5 dagar. Able tasman walk. Annars blir det mer vandringar, kanotresor, fallskärmshopp mm.
Vi kommer inte svara på vårat Australiennummer från och med onsdag, nytt Nya Zeeland nummer kommer upp snart.
Uppskatta trottoarer. Här i Australien finns det ibland ingen trottoar eller gångbana alls längs vägarna. Då blir det att gå i gruset/gräset vid vägkanten. När det väl finns så är den ~50 cm bred och går på vänster och höger sida om vägen till och från. Jobbigt idag när vi gick i regnet och måste korsa bilvägen en gång i minuten för att trottoaren byter sida.
Men vi överlever! :) Ha det bra allihopa!
/Pontus
fredag 10 april 2009
trubbel
Eftersom det ar pask vill alla ut och resa. Det tankte inte vi pa och bokade var Greyhound for sent. Nu sitter jag har, ensam, i Port Macquarie. Och Pontus sitter ensam pa bussen pa vag till Port Macquarie.
Det ar bra, och skont, att vara sjalv ibland. Men lite orolig ar jag for hur Pontus ska klara sig utan mig.
Det ar bra, och skont, att vara sjalv ibland. Men lite orolig ar jag for hur Pontus ska klara sig utan mig.
torsdag 9 april 2009
Bra dagar
Även om Pontus just kallade mig för flaskskaft, så är jag glad idag. Det borde ni också vara, för nu kan ni sluta oroa er över att vi kommer bli alkoholister. Idag är nämligen (på Utrikeskorres initiativ) första dagen på våra nyttiga två veckor; ingen alkohol och massa grönsaker!
Sista dagen på vår ohälsosamma period spenderade vi på en vinprovarresa i Hunter Valley. Det var grymt. Så grymt att jag har bestämt mig för att bli vinkännare. Kanske till och med starta en vingård. Om det är någon som har lust att investera så hör av er. Jag kommer mestadels odla Chardonnay, som jag kommer lagra i ekfat i 3-4 månader så att det blir en perfekt balans mellan det fruktiga och det ekiga. Kommer också framställa en del likörer och dessertvin till Pontus.
En annan kul sak är att vi ska till Nya Zeeland på onsdag. Det blev hastigt och lustigt bestämt igår när Pontus fick reda på att han får tillbaka på skatten.
Vi har träffat två svenska vänner, Erik och Ellinor. Dem har vi umgåtts med i två dagar nu. Igår satt vi ute på vår balkong och pratade musik och resor, drack vin och spelade Uno. Inga påskägg och smällare för mig i år, men hoppas att ni får en glad påsk!
/Amanda
Sista dagen på vår ohälsosamma period spenderade vi på en vinprovarresa i Hunter Valley. Det var grymt. Så grymt att jag har bestämt mig för att bli vinkännare. Kanske till och med starta en vingård. Om det är någon som har lust att investera så hör av er. Jag kommer mestadels odla Chardonnay, som jag kommer lagra i ekfat i 3-4 månader så att det blir en perfekt balans mellan det fruktiga och det ekiga. Kommer också framställa en del likörer och dessertvin till Pontus.
En annan kul sak är att vi ska till Nya Zeeland på onsdag. Det blev hastigt och lustigt bestämt igår när Pontus fick reda på att han får tillbaka på skatten.
Vi har träffat två svenska vänner, Erik och Ellinor. Dem har vi umgåtts med i två dagar nu. Igår satt vi ute på vår balkong och pratade musik och resor, drack vin och spelade Uno. Inga påskägg och smällare för mig i år, men hoppas att ni får en glad påsk!
/Amanda
måndag 6 april 2009
Cykelhjälmar och kängurus
Port Stephens är ett riktigt skönt ställe. Den finaste naturen vi har sett hittills och dessutom bor vi mitt i den, i regnskogen. Två av våra grannar krälar. De är ormar. Pytonormar. Stora pytonormar. Vi har inte sett dom men vi har sett bilder på dom. Den ena bor under vårt utomhuskök. Vi hyrde varsin mountain bike idag och åkte på en tur genom Tomaree national park upp till Tomaree head som är ett berg längst ut på udden. Vi fick lämna våra cyklar och bestiga berget till fots. Det var verkligen fint som ni kan se på våra bilder. Det är för övrigt lag i Australien på att ha cykelhjälm, därav vår hårda look.
Idag var en speciell dag. Vi har sett kängurus för första gången i det vilda. Tre stycken dessutom varav en av dem hade en bebis i pungen. Det var häftigt.
Imorgon beger vi oss härifrån för att åka tillbaka till Newcastle. Därifrån utgår en Vinprovningsutflyckt där vi ska åka till 5-6 olika vingårdar i Hunter Valley.
Ni kan tänka på att det numera bara är +åtta timmars tidsskillnad mellan oss och Sverige, så det finns lite mer tid på dagen om ni vill ringa oss.
So long /Pontus
Idag var en speciell dag. Vi har sett kängurus för första gången i det vilda. Tre stycken dessutom varav en av dem hade en bebis i pungen. Det var häftigt.
Imorgon beger vi oss härifrån för att åka tillbaka till Newcastle. Därifrån utgår en Vinprovningsutflyckt där vi ska åka till 5-6 olika vingårdar i Hunter Valley.
Ni kan tänka på att det numera bara är +åtta timmars tidsskillnad mellan oss och Sverige, så det finns lite mer tid på dagen om ni vill ringa oss.
So long /Pontus
söndag 5 april 2009
Vi bor i en bungalow i regnskogen
Såhär ser vårt kök ut. Det finns vattenkokare och gratis pulverkaffe, kan väl knappast bli bättre?
Bo är go. Han gillar att vila och leka med bollar.
På stranden gick det omkring nakna män, annars var det fint.
/Amanda
fredag 3 april 2009
onsdag 1 april 2009
Har blivit väckt femtielva gånger inatt av att Pontus seriöst hoppar i sängen över mig. Det gnisslar som ett bromsande ånglok. Jag gav upp att försöka somna om när jag insåg att jag kommer strypa Pontus om han väcker mig en gång till.
Det ösregnar ute. Idag ska vi åka buss. Inte alla dagar är härliga i paradiset.
Det ösregnar ute. Idag ska vi åka buss. Inte alla dagar är härliga i paradiset.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)